Julia Peirone, Norma, 2014, C-print, 140 x 120 cm

Medley – Tore A Jonassons samling

Bianca Maria Barmen, Anna Bjerger, Mette Björnberg, Catti Brandelius, Berit Lindfeldt, Rita Lundqvist, Truls Melin, Julia Peirone och Maurits Ylitalo.

20 maj - 18 september 2022

Bild: Julia Peirone, Norma, 2014, C-print, 140 x 120 cm

Sidan uppdaterades: 19 juni 2023

I kontrast till den senaste presentationen av nyförvärv till Tore A Jonassons samling, där flera verk anknöt till vintern, presenteras denna gång ett urval verk som snarare präglas av sommaraktiviteter. Välkommen till den tredje utställningen av Tores samling, ett härligt medley av konstnärer och verk.

Om utställningen

I kontrast till den senaste presentationen av nyförvärv, där flera verk anknöt till vintern, presenteras denna gång ett urval verk som snarare präglas av sommaraktiviteter. Utställningens titel belyser hur samlingen är en mix av verk med det gemensamt att de alla på något sätt relaterar till idrott. Verken belyser och kommenterar olika teman, bland annat barn och ungas relationer till lek, idrott och rörelse, samt de normer som finns runt kroppsideal.

Flera av aktiviteterna som figurerar i verken är aktuella i internationella idrottssammanhang under utställningsperioden, till exempel avgörs VM i simning, friidrott och rytmisk gymnastik mellan maj och september. Såväl konstnärer som idrottare ställs inför en rad utmaningar som rör prestationer och frågor kring identitet och självbild. Konsten och idrotten är sociala fenomen som påverkar individ och samhälle på flera plan.

Bad och simning hör sommaren till. I Berit Lindfeldts skulptur Badarna, från sent 70-tal, ses fem figurer som simmar, flyter, dyker och vadar. Verket kom till kort efter tiden på konstskolan Valand, där hon arbetat mycket med modell och den mänskliga kroppen. Verket är gjort av hönsnät och papper, där vattenytans nät på ett sinnrikt sätt för tankarna till havets vågmönster och kropparnas sjögröna färg under dess yta framkallar känslan av svalt vatten mot sommarvarm hud. Lindfeldt har fortsatt arbeta med enkla och vardagliga material i skulpturer som med en påtaglig materialitet berättar om något igenkännligt, och ursprungligt, om än i abstraktare form.

Även hos Maurits Ylitalo är miljön vattennära. I hans målning, med titeln Mörkrets Hjärta, avbildas två solbelysta personer på en svikt. Snittet på kvinnans rosa baddräkt för tankarna till det glada 50-talet, men det dunkla vattnet och titelns referens till Joseph Conrads mörka roman med samma namn utmanar och uppmanar till reflektion. Ylitalo har alltid tecknat och målat i olika material. Med inspiration från vitt skilda källor i konsthistorien byggs de berättande bilderna intuitivt upp och fylls av människor, ting och miljöer i fängslande och suggestiva kompositioner.

Truls Melins Drivfiskare befinner sig även den på mörka vatten. Pojkårens fascination för modellbyggande, båtar, flygplan och allehanda fordon präglar Melins skulpturer där element hämtade från olika håll satts samman i nya konstellationer. Skulpturerna är dubbla till sin karaktär. Samtidigt som de tydligt redovisar vad de är så rymmer de något bortom det omedelbart synliga, en undersökning av vad som dväljs under ytan, i minnet och det undermedvetna. Havet som tema, i synnerhet dess mörka innebörd, fascinerade honom. Förutom båtar, och senare sjömän, är skulpturer av mudderverk återkommande. Som en del i en personlig rehabiliteringsprocess gräver de i det undangömda för att få upp allt till ytan. Skulpturerna är monokromt bemålade, ofta i gröna eller blå färger, i en strävan efter skugg- och ljusverkan men färgen har även en maskerande funktion som gör att verket döljs.

Från havets blåa fond förflyttas vi i Anna Bjergers Golf till golfbanornas oändliga gröna. En ensam golfspelare i målningens övre halva har nyss puttat bollen… som kanske rullar ner i hålet. Som betraktare lämnas vi i en ändlös ovisshet. Bjerger arbetar med fotografier som utgångspunkt, de kan vara privata eller hämtade från andra källor som böcker eller tidningar, men har alla en allmängiltig karaktär. Motivet och dess möjlighet att väcka nyfikenhet ligger i fokus vid urvalet. Med målningarna vill Bjerger gärna utmana gängse perspektiv och perception men hon är också intresserad av själva ytan. Ofta rymmer verken referenser till konsthistorien och till ett bildskapande som känns bekant i vår kultursfär, men temat lämnas öppet för var och en att själv definiera.

Barn och ungas relationer till lek, idrott och rörelse är också ett tema i utställningen. I Bianca Maria Barmens reliefer Flicka med klot ses en ung flicka som triumferande höjer en boll över huvudet och i Flicka med bollar en annan som sitter på knä med ett helt fång bollar i famnen. Motiven är gjutna både i gips och brons, vilket ger verken olika uttryck, från gipsets spröda vita lätthet till bronsets traditionella tyngd. Ensamma figurer är ett återkommande motiv i Barmens stillsamma och ofta meditativa skulpturer där såväl tidig egyptisk konst som den japanska kulturen fungerat som stora inspirationskällor varför de upplevs som tidlösa motiv gestaltade i ett fruset ögonblick.

Något ungt och flickaktigt förmedlas också av Mette Björnbergs Flying Beauty, en kort turkos veckad kjol i rörelse. Verket är en av flera skulpterade och bemålade reliefer som för ett par år sedan presenterades tillsammans. Objekten är skulpterade i lind, ett klassiskt träslag för snideri, men har en förförande mjuk yta och relaterar, med en mer eller mindre intim karaktär, på olika sätt till den kvinnliga kroppen eller kvinnliga attribut. Varje relief bär en egen berättelse, som ett personligt och känsligt porträtterat fragment från ett visst skede i livet.

Tre pojkar, möter uppmärksamt betraktarens blick i Rita Lundqvists målning. Kompositionen är karakteristiskt okomplicerad och de enhetligt klädda pojkarna står frontalt mot en likaså enhetlig fond i ett oidentifierbart landskap. Eller är det kanske en bollplan av något slag, där uppmärksamheten är riktad mot något utanför vårt blickfång? Lundqvist bygger långsamt upp sina målningar med omsorgsfulla penseldrag. De befolkas av enstaka figurer, pojkar eller flickor, i olika scener som kan framstå som både gåtfulla och subtilt humoristiska. Vad bilderna berättar för historia är upp till betraktaren att avgöra.

Omgivningens blickar, identitet och ideal manifesteras i Julia Peirones två fotografier ur serien Bump, set, hit and spike. Peirone har uppmärksammats mycket för sina porträtt av tonårsflickor, tagna just i ett ögonblick då de inte har kontroll över sitt utseende. Även Lotta och Norma har fångats i ett mellanläge, på väg att ta sig upp från marken efter ett fall, eller möjligen en paus. De unga flickorna befinner sig i det känsliga gränslandet mellan barndom och vuxen ålder. De är klädda i träningskläder men är trots det välsminkade med ögonskugga, rouge och läppglans. Deras blickar är inåtvända och för ett ögonblick släpps kanske deras fokus på både egna och omvärldens förväntningar.

En kommentar till de normer kring kroppsideal som finns inte bara inom elitgymnastiken utan även inom samhället i stort förmedlas också av Catti Brandelius. Hon har i sitt konstnärskap bland annat arbetat med performance och skapat flera alter egon som både relaterar till olika perioder i hennes liv och belyser olika fenomen i samhället. Elitakrobaten växte fram efter en personlig svacka. En önskan att bryta vardagslunken och transformera den egna kroppen ledde till att Brandelius skrev Elitakrobatens manifest. Där stipulerades bland annat att elitakrobaten, mot alla odds, skall upphäva tyngdlagen, göra en handvolt och genomföra ett gymnastiskt program inspirerat av elitgymnasten Nadja Comăneci. Verket har presenterats som performance och även resulterat i en film där hon med humor och självdistans kommenterar jakten på den ideala kroppen. Även de tre gymnastikdräkterna fungerar som en tankeställare kring bilden av den perfekta kroppen. Konstnären, som mäter 154 cm, var trots det tvungen att köpa en dräkt i storlek XL, så förutom till sig själv sydde hon också upp en dräkt till världens minsta och världens längsta kvinna.

Utställningens titel belyser hur varje presentation av nyförvärv till samlingen är en mix av verk med det gemensamt att de alla på något sätt relaterar till idrott. Av en händelse är flera av aktiviteterna som figurerar i verken aktuella i internationella idrottssammanhang under utställningsperioden, till exempel avgörs VM i simning, friidrott och rytmisk gymnastik mellan maj och september. Såväl konstnärer som idrottare ställs inför en rad utmaningar som rör prestationer och frågor kring identitet och självbild. Konsten och idrotten är sociala fenomen som påverkar individ och samhälle på flera plan. Till Tores minne önskas många tankeväckande funderingar i mötet med de nytillkomna verken i hans samling.

Sidan publicerades: 6 december 2022