Paralympic Games

Utställningen

I direkt anslutning till utställningen En resa genom OS-historien producerade Riksidrottsmuseet en vandringsutställning om de paralympiska spelen. Spelen äger rum i samband med de olympiska spelen.

Fotoutställningen baserade sig på fotografen Martin Nauclérs dokumentation av de paralympiska spelen i Atlanta, USA, 1996. Bilderna visar både glädje och sorg, kamp och uppgivenhet bland spelens idrottsmän och -kvinnor. Martin har sedan 1970-talet dokumenterat handikappidrottens utveckling genom kameralinsen och bl a givit ut boken Maratonmännen (1994).

I utställningen kompletterades Martin Nauclérs fotografier med en tillbakablick på tidigare handikapp-OS. När utställningen visades på Riksidrottsmuseet fanns även medaljer och föremål från kända svenska handikappidrottare att beskåda.

Utställningen Paralympic Games Atlanta 1996 går fortfarande att hyra. Den består av 83 fotografier monterade på plattor som lätt kan sättas upp på skärmar eller direkt på väggen. Bildtexter och statistik mm medföljer. Kontakta Riksidrottsmuseet för vidare information och bokning av utställningen.

Paralympic Games 1996 i Atlanta, USA

Den 15-25 augusti 1996 deltog närmare 5.000 aktiva och ledare från 120 länder i de paralympiska spelen. Från Sverige kom en trupp med 110 aktiva och 50 ledare.

Under spelen tävlade de aktiva i 19 olika idrotter. Svenska idrottare deltog i basket, boccia, bordtennis, bågskytte, bänkpress, friidrott, goalboll, ridsport, rugby, simning, sportskytte, segling, tennis och sittande volleyboll. Övriga idrotterna var maraton, cykel, fäktning, judo, fotboll.

Svenskarna reste hem med en 13:e plats i nationstävlingen. Sammanlagt erövrades 12 guld-, 14 silver- och 11 bronsmedaljer. 29 medaljer togs av herrlaget och åtta av damlaget. Bäst lyckades sportskyttarna med fem guld, två silver och två brons. Där ingick Jonas Jacobsson som med sin guldmedalj blev historisk genom att vara den ende svensk hittills som vunnit guldmedalj i fem raka paralympiska spel.

De paralympiska spelens historia

Namnet

De paralympiska spelen är betydligt yngre än de olympiska spelen. Ordet paralympic kommer av ordet parallell. Namnet hänvisar till att dessa stora internationella handikappspel är parallella till de olympiska spelen.

Tävlingarna i Stoke Mandeville

Efter andra världskriget behandlades krigsoffer med ryggmärskador på sjukhuset Stoke Mandeville, norr om London. Idrott var en del av rehabiliteringen. I samband med OS i London 1948 lyckades neurokirurgen Dr Ludwig Guttman arrangera en tävling i bågskytte för handikappade. Årligen ordnades idrottstävlingar för ryggmärgskadade engelsmän på Stoke Mandeville. I tävlingar deltog främst rullstolsburna veteraner från andra världskriget. Dr Guttmann har fått epitetet handikappidrottens fader.

Paralympiska spel

Fyra år senare, 1952, deltog även tävlande från Holland. När Rom arrangerade OS 1960 flyttades handikapptävlingarna från det engelska sjukhuset för att avgöras på den olympiska stadion. Under paralympiska spelen i Rom tävlade 400 idrottare från 23 länder i sex idrotter men bara ur en grupp av handikappade, rullstolsburna. Två svenska bågskyttar deltog.

Vid paralympiska spelen i Toronto 1976 deltog för första gången blinda och amputerade vid sidan om ryggmärgsförlamade. Tanken att sammanföra olika handikappgrupper i internationella idrottstävlingar föddes. Numera deltar samtliga handikappgrupper utom döva, d v s rörelsehindrade, synskadade och utvecklingstörda. Vissa av idrotterna är exklusiva för någon av grupperna, såsom goalball och judo för synskadade och rullstolsbasket för rörelsehinder i benen. I de stora individuella idrotterna ingår alla skadegrupper, men i olika klasser.

1980 i Arnhem, Holland, deltog även CP-skadade. Handikapp-OS hade vuxit till att samla 2.300 aktiva från 41 länder. Inför spelen 1984 sprack emellertid samarbetet mellan olika internationella handikappgrupper. Följden blev att ryggmärgsförlamade tävlade i Stoke Mandeville medan övriga tävlade i Nassau County, New York.

1988 återkom dock handikappidrotten till de olympiska arenorna. I Sydkoreas huvudstad Seoul sköttes programmet av professionella funktionärer vilket gav de aktiva en känsla av värdighet och, inte minst, en idrottslig respekt för sin insats.

Paralympic Games i Barcelona 1992 innebar det definitiva genombrottet för den internationella handikappidrotten, såväl idrottsligt som publikt. Två miljoner åskådare såg spelen i den katalanska huvudstaden. I Barcelona deltog även utvecklingstörda för första gången.

Paralympiska spelen idag

Idag är de paralympiska spelen en elitidrottshändelse med tävlande från sex olika handikappgrupper. Rörelsen ökar starkt. I Atlanta 1996 tävlade 3.195 personer mot de 400 som tävlade i Rom 1960. Mer än 4.000 atleter kommer att deltaga i de paralympiska spelen i Sydney 2000. Antalet deltagande nationer ökat med 25 % sedan spelen i Atlanta.

Paralympiska spelen hålls samma år som de olympiska spelen. Sedan sommarspelen i Seoul 1988 och vinterspelen i Albertville 1992 äger de rum på samma plats som de olympiska spelen. Det finns inget bindande att de olika spelen ska ordnas på samma plats. Det har numer blivit en självklarhet för arrangörer av olympiska spel att också söka värdskapet för paralympiska spelen. International Olympic Committee (IOC) och International Paralympic Committee (IPC) har dock kommit överens om att försöka genomföra sina vinter- och sommarspel på samma plats för att utnyttja samma teknik, arenor och faciliteter med mera.

Svenska paralympiska insatser

Sverige har alltid hållit en framskjuten placering i de paralympiska spelen. Både i Toronto 1976 och i Arnhem 1980 kom svenskarna på sjunde plats i nationstävlingen. Segrade gjorde USA före Holland respektive Polen.

1984 gjorde Sverige en mycket bra insats och blev tredje bästa nation med 83 guld, 43 silver och 35 brons.

Fyra år senare i Seoul, 1988, erövrades guld av såväl äldre profiler som styrkelyftaren Bengt "Fimpen" Lindberg och friidrottaren Lars "Lövis" Löfström, som yngre förmågor som Håkan Ericsson med förstaplats på 400 m. I simbassängen imponerade de synskadade tvillingsystrarna Magdalena (nio guld) och Gabriella (tre guld) Tjernberg. Magdalena ställde för övrigt upp i 21 grenar och tog medalj i samtliga!

Även om spelen i Barcelona var handikappidrottens stora genombrott innebar de för svenskt vidkommande att nationen för första gången trillade ut från tiobästalistan. Anledningen låg både i den hårdnande konkurrensen som i den generationsväxling svensk handikappidrott befann sig i. I Atlanta förbättrade Sverige sin placering till en 13:e plats i nationstävlingen.